19 JULI

en önskan ska vara något bra, en önskan vara något man vill mest utav allt, en önskan ska vara som någon gång ska ske, även tillslut göra en lycklig, en önskad är bara en livsstilsdröm, inget bra utan något fruktansvärt dåligt. Som bara gör en besviken, önskar man något så mycket som jag gör, ja då finns inget annat i tankarna än just DEN grejen ..


det gör så fruktansvärt ont i mig, dina ord du sa till mig, som jag hörde från dig i just det ögonblicket. Precis vid sidan om din säng med dig kollandes rätt i mina ögon gör att jag får ångest paniker, tårar som faller ner på mina kinder, allt jag önskar är dig.Varför gör du så här mot mig? Är jag verklign inte värd någon mer respekt ? Hade du varit i mina tankar, närvaro då hade du förstått vad jag egentligen hade/gör gjort för dig, för oss. Ett stort hål i mitt hjärta är vad du lämnade till mig ..

Det e rätt komiskt, sa till min vän john så här att, men john, jag ska prata med han, men om jag hör dom orden jag absolut inte vill höra då? vad gör jag då? Som min bästavän sa han förstås då e det inget att va ledsen över, då e han en stor skit som absolut INTE är värd dig. Nu när jag hörde dem orden så blev jag inte arg, hatisk, skrikig, jag accepterade det och gick. Det som vad det läskigaste av allt. Att när jag väl förstod och vakna till när jag hörde dörren smällas igen och jag sprang ner från första trappan men kolla upp mot din dörr så kände jag att, de här var nog det. Jag fick ett sånt utbrott och ångestattack så jag skaka, grät, stundvis kunde jag knappt andas, men jag ville inte längre ta dom där andetagen, ville bara komma upp till farmor, Detta låter som att jag inte klarar mig , inte vill leva och de där. Grejen är det att de kan jag, jag kan bara inte vara utan honom, jag vägrar vara utan honom. MEN jag tror jag får försöka leva med det. Släppa de där taget, vågar jag de?


jag ser dig framför mig le mot mig, titta mig i ögonen och skratta lite smått så du visar dina smajlgropar och höra din härliga göteborska.. Liggandes brevid mig under samma täcke lägger du dig på mage o tjatar dig till att jag ska klia dig på ryggen, du lovar att inte somna.. efter ett tag hör jag dina djupa andetag och snarkningar och jag njuter, jag älskar höra dig sova. Får ett leende mellan tårarna som inte går att beskriva här nu bara jag tänker på de. Det kallas lycka. Jag önskar bara att du... aldrig sa de där orden och vi kunde leva vidare..

Minns första kvällen vi sågs, du var en helt annan person, vi var väldigt blyga förstås men jag hade aldrig sett nån läckrare och charigare person.. sexet ska vi inte diskutera hur bra det var.. Men kände redan då hur bra allt skulle bli. Mitt hjärta slog hårdare och starkare. Allt jag ser är dig.


Jag vet att du sover, känner värmen från din hud, bara lukten gör mig svag,
men jag, vågar inte väcka dig nu.  Jag skulle ge dig, allt de du pekar på, men bara
 när du inte hör, vågar jag säga så.


Allt du lämnade kvar till mig var ett stort hål i mitt hjärta. Saknar dig så fruktansvärt mycket.
Det gjorde ondare det jag såg idag. mycket ondare..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0